En liten del av jessica

Är det bara jag ,eller har alla såna perioder när allting bara går åt skogen ....
Perioder när det liksom känns som att man blir missförstådd av alla , man gör saker men allt går fel .
Man blir sjuk , man gör illa sig , det man äter smakar dåligt , när man andas får man ingen luft ! när man städar blir det stökigt , när man försöker vara snäll , så är man dum , när man försöker se glad ut ,då ser man arg ut ,när man försöker be om en kram ,då ber man folk fara o flyga .......
Allt går liksom FEL !!
Varför blir det så ?? och hur gör man för att vända detta ? Hur får man nån att förstå ?
Eller ska man isolera sig för att skona omgivningen ? eller vad gör man ?
Tycker det är så svårt att sålla mina tankar och dela upp dom i sunda tankar och självdestruktiva tankar!!
För ärligt talat vet jag inte vad som är vad i min hjärna längre ??
Känner mig förvirrad .........lost in thö pänncake så att säga !!

Känner just nu för att låsa in mig o inte komma ut förens jag är en glad och lättsam jessica .
För då orkar folk ha me mig att göra .....kanske ska sätta ut en kontaktannons och söka nån likasinnad som orkar ta att jag är en sån som bara behöver lite ödmjukhet och stöd , en person som är trygg i sig själv och orkar backa upp mig när jag mår såhär ....som inte blir rädd utan nån som ser vem jag är bakom denna äckliga jobbiga destruktiva del av mig själv, nån som ser att jag bara är livrädd för livet och rädd för att bli utdömd pga min "jobbiga" sida! .Rädd att bli övergiven när det är som värst !

att respektera varandra och vara lojal ......

lojalitet och respekt är kanske ganska svåra ämnen att prata om , och svårt att faktiskt använda mot mäniskor i sin omgivning !
Jag vill bli bra på det , men det krävs en hel del jobb med sig själv tror jag .
Det är så enkelt att dömma mäniskor utan att ens ge dom en chans . Jag har gjort så många gånger , men har blivit bättre på det .
Och ibland är det svårt att veta om respekten och lojaliteten förtjänas av den som får det ???
Och ibland är man kanske lojal mot fel person , hur tänker man när man är lojal mot en person som faktiskt inte förtjänar det en sekund???
Jag har ofta varit för lojal och förstående mot fel människa, accepterat och bara varit tyst ! inte sagt ärligt rakt ut vad jag tycker o känner . Och det är aldrig bra för det äter upp en inifrån!!!
Men nåt jag vet att jag alltid värnat om och alltid försökt haft förståelse för  och tänkt att det finns alltid en anledning till att saker är som dom är .....det är familjen ! blodsband !
Har även varit FÖR hård mot personer som gjort nån i min familj illa ., fått tillsägelser att jag måste backa och inte blanda mig i för mycket . Och det har varit bra , för det har lärt mig att ta det lite lugnt ibland .
Men jag har alltid kännt att min familj försvarar jag om nån gör nåt dumt . Min tanke o känsla har alltid varit att man håller ihop inom familj , och bara för det behöver man inte alltid tycka att den personen har gjort allting rätt ! Men man håller ihop!
Jusst nu känns det som att min vision av hur det ska vara inte alls stämmer med verkligheten och det är smärtsamt att komma till insikt ! Och tråkigt .......vet vi inte hur man respekterar varandra ? varför har vi inte fått lära oss att vara ödmjuka??? vad är det som formar oss?
Känns som jag har kommit till en punkt i livet där jag faktiskt inser att nej jag accepterar inte allting och tiger ihjäl känslor o tankar , utan jag sätter gränser ! och tänker inte hemlighålla saker som händer utan var o en får ta ansvar över sina ageranden !! även jag naturligtvis !
 och sorgligt nog så är det kanske personer som då faller bort.......men jag kan inte fortsätta vara nån som ler och låtsas vara ok när jag är allt annat än ok . att tiga ihjäl konflikter eller olikheter är bara så dysfunktionellt och är varken ärligt eller hälsosamt !
Nej jag tänker inte fortsätta vara rädd , rädd för vad andra ska tycka o tänka , vara rädd för att jag gör fel ......vara rädd för att stå upp för mig och mina kära !
Jag gör fel hela tiden , det gör alla ....frågan är bara vad man gör med insikten om felen man gör ? antingen lär man sig något eller så är man dumdristig o slår sig för bröstet o tror att man är felfri .....Jag vill lära mig !!!! och jag kämpar för att lära mig hela tiden !!!

Jag är stolt över att jag har kommit dit jag är idag , jag är stolt över min dotter som hon oxå kämpar på för att komma ut i vuxenlivet med allt vad det innebär ! Hon är stark !
Glömmer aldrig det min pappa sa en vecka innan han gick bort  " hon är bra bea , stort hjärta och envis som en gris !! Hon är ingen scandal beuty !! det har du gjort bra jessica "
Tack pappa för dom orden ! älskar dig och saknar dig =)

phu fick ur mig lite grann av allt kaos inombords ....återkommer längre fram !!

//tjingeling